Dagen efter

Sveriges 16-delspool i B-turneringen kom att bestå av Niger, San Marino och Andorra. Vi fick börja´mot Niger, som debuterar i detta VM. Efter en lite trög start blev det bombsäkra 13-6 till Sverige.

I segrarmatchen mötte vi "den helige sjömannen" som Jean Amiot kallade dem, då de första gången var med i slutet av 90-talet. Han hade aldrig hört talas som San Marino på svenska, utan valde att översätta landet ordagrant. Det tog lång tid innan vi andra begrep att han talade om San Marino. Alltnog, San Marino gjorde några bra matcher i gruppspelet och man kan aldrig veta. Nu vet vi - det blev 13-3, utan att egentligen ha varit någon match.

Liksom det brukar vara i Sverige, då man vinner två raka i poolen, så blev väntan lång på nästa match. Den har inte börjat än, då detta skrivs och motståndaren vet jag inte heller. Överhuvud taget är det svårt här att få klart för sig, hur läget är. Ingen uppdaterad anslagstavla, sekretariatet har annat att göra än att svara på frågor om hur det står i tävlingen och banorna är så utsträckta, att man inte kan sitta i en ände och se hur det är i den andra.

Några ströresultat dock från dagens matcher.

En åttondelspool består av Thailand, Italien, Armenien och Monaco. Tre europeiska länder i samma pool alltså (ja, Armenien anses faktiskt vara ett europeiskt land). Där tog Armenien två raka mot Monaco och Thailand. Thailand slog sedan Monaco i skiljematchen. Våra banemän från Mauretanien slog de franska världsmästarna i sin pool (!), men fick sedan storstryk mot Belgien, som seglar upp som något av favoriter. Mauretanien spelar just nu skiljematch mot världsmästarna och nu ser det ut att gå sämre.

Även Finland slog Spanien
Från B-turneringen kan jag berätta, att Finland slog Spanien, men fick senare stryk av Holland. Skilje mot Spanien pågår. I prestigematchen Israel - Libanon (de har aldrig tidigare mötts) ledde Libanon länge, men Israel vann till sist. Kina, en annan debutant, fick 12-13 mot Mali.

Ja, så här kan jag hålla på, men det är svårt att se sammanhangen. Det har det svenska laget insett och de sitter och äter i godan ro i stället.

Tyskland och Holland gick det dåligt för i turneringen. Ingen av dem gick ur gruppen. Lika illa var det för Norge, Danmark och Finland. På det sättet kan man säga att Sverige gjort en relativ uppryckning. Vilket värde det nu kan tillmätas.

Tyskarna förresten. De har haft andra svårigheter. I natt var det översvämning på deras hotell och de var tvungna att byta rum efter mycket stora svårigheter med receptionen. Som om det inte var nog med det. De åker hem med Air France, men enligt uppgift pågår en fyradagarsstrejk i bolaget, så de kan inte åka hem på måndag som planerat. (Vi åker inom parentes med Brussel Airlines, som inte strejkar.)

Alkoholtester i VM
En nyhet i VM är, att man har börjat kontrollera alkoholreglerna. Den internationella boulesportkonfederationen har bestämt att man får ha högst 0,5 ‰ alkohol i blodet (Sverige är strängare som bekant, vi kör med nolltolerans.) och man har därför tagit hit alkotestapparater av blåstyp. I varje pool lottas två lag ut, som kallas till sekretariatet för att blåsa. Det gäller även coacherna (dock ej delegationsledarna). Ännu har ingen åkt dit. Kanske inte så konstigt förresten, eftersom i matsalen förekommer bara vatten och läskedrycker. Men det blir mycket blåsning. Av svenskarna är det bara Fille som blåst. Han var ju naturligtvis grön (om uttrycket inte missförstås), för han har ju föräldrarna här.

Omar Seghir, Marocko, åker på en blåsning.

Tråkigt nog går det inte att referera simultant från tävlingarna. Dels finns ingen bredbandsanslutning vid banorna och dels gör det starka ljuset, att det inte går att läsa min datorskärm. Den blir alldeles svart. I stället får jag springa lite upp och ner. Det blir alltså lite mer sporadiska rapporter. Men nu är ju Sverige borta ur huvudturneringen, så det är ju inte lika bråttom längre.

Idag hände en katastrof förresten (mycket värre än tyskarnas översvämning). Rickard, som jämt står med mobiltelefonen i handen, då han inte håller på med kloten, blev av med sin telefon. Borttappad, snodd, glömd? Inte visste han och vi fick alla rota igenom våra väskor för

Rickard före katastrofen

att kolla att inte hans telefon råkat hamna där. Rickard blev mer och mer nervös. Om det berodde på att han inte kunde messa hela tiden, som han annars gör, eller om det var för att han föreställde sig att någon tjuv höll på att ringa till sina polare i Australien, är inte riktigt klart. Men han skyndade sig att låna en telefon och få sin spärrad. En halvtimme senare hittades telefonen vid hotellets simbassäng av en person som såg ärlig ut. Rickard betalade 20€ i hittelön och drog en suck av lättnad. Men nu kan han inte använda telefonen.

Frågan är vilket som är värst, förlusten mot Mauretanien eller SMS-stoppet för resten av vistelsen?

Hasse Hagberg